Backspace...

Jag är egentligen inte ledsen idag, men jag är ju alltid den jag är. Därför kommer det nog alltid stämma. Annars tycker jag bara att det är en tanke som man ofta har. Som jag ofta har i alla fall.

Jag vet inte riktigt vad det är med mig idag. Jag är som sagt inte ledsen. Jag är snarare glad. Fast jag känner mig inte glad. Eme sa något som berörde mig igår och det är la därför jag är sånhär. Oj... "Klart vi höll kontakten, vi är ju systrar" Det kommer alltid vara så va? Lova mig att du alltid kommer känna så. Åh, vad jag älskar dig, om jag bara kunde förklara. Men det går nog inte att förklara det vi har på något annat sätt än just det sättet som du gör. Vi är ju systrar.

Jag har inte orkat bygga ihop min stol än... Om den också är defekt så vägarar jag köpa något mer från IKEA.

När var det jag tänkte på er... Vad irriterad jag blir när jag hade planerat att skriva en sak men glömmer vad det är. Jag tänkte på oss fyra på föreläsningen idag, han föreläste om gruppers olika faser. Äntligen inser jag att det inte är fel på mig, jag kan bara inte ta mig förbi fas ett, förns det nästan är försent. Fast det var inte vad jag hade tänkt skriva.

Louise, jag "hittade" ditt halsband i lördags. Det var aldrig borta men det låg på ett ställe som jag inte förväntat mig... Så nu har jag på mig det (eftersom du behöver bekräftelse på att jag fortfarande tänker på dig, helt tiden) Hur mår du?? Du säger ju ingenting i dina sms. Du är ju inte sån. Fuck. Jag hatar att min telefon inte går att ringa från, annars hade jag ringt dig såhär fort *knäpper med fingrarna*

Jag vill inte vara singel längre. Vet ni hur trååååkigt det är att bo själv? Det bor några snygga killar här... Ska gå och fråga dem om mjölk någon dag. "Got milk?" Suck. Idag slog det mig hur trevliga alla är mot mig. Inga elaka blickar, ingen som har förutfattade meningar om mig. Och så insåg jag det som jag egentligen vetat hela tiden. Ingen känner mig här. Ingen kan döma mig för hur jag var i femman, eller i ettan, eller för två månader sen. För ingen känner mig. Hur trög är jag? Jag antar att jag passar in med alla samelever. (No offence)

Nu kom jag på det. Elinor berättade något väldigt intimt. Hon berättade någonting rörande detdär som jag tänker vägra för att det är äckligt. Så nu undrar jag varför alla tycker att det är viktigt att berätta sånt för mig. Jag har inga erfarenheter. Hur ska jag kunna reagera då?? Hon vet inte det men... Tror hon att jag vet det? Ger jag intryck av att vara sexuellt erfaren? Och i så fall, hur? Det stör mig inte att Mirja och jag pratar om sånt, för vi vet ju vad den andra har för erfarenheter, ungefär i alla fall. Framförallt så vet vi var den andras gränser går. Men hur kan man säga sånt till någon som man inte vet något om? Tänk om det skulle varit Emma eller Cammi och inte jag... Eller någon annan pryd människa för den delen. Jag begriper mig inte på henne. Suck.

Jag har nästan ingen röst kvar. Det är så otillfredsställande att lyssna på musik när man inte kan sjunga med tycker jag. Min röst spricker inte, för den når inte upp alls. Det suuuuger.

"When I get to Warrick Avanue
I'll spend an hour but not more than two"

Jag har blivit kär i den låten...
Nu ska jag snart sova, ska bara se klart på nya Scrubbs först!! Älskar och saknar er jättemycket... <3<3