CLICK HERE FOR BLOGGER TEMPLATES AND MYSPACE LAYOUTS »

måndag 23 februari 2009

And the oscar went to

Haha, jag suger verkligen på dethär med att hålla vad jag lovat på min blog. Men anyways. My partner in crime Lo missade Oscarsgalan! You got me hooked man! Vad hände?? Jag lovar att ringa dig nästa år så att du inte missar den då också. Haha, undrar vad du tänkte när du såg mitt sms i morse, skickat klockan två när galan precis hade börjat. "Är du vaken? Jag saknar dig <3"

Helt ärligt började jag ledsna på galan runt halv fem. Eller okej, jag vet inte om jag började ledsna så jag satte på en film eller om jag satte på en film och så ledsnade jag på glan...

Igår natt/ tidigt i morse tittade jag alltså på en film. Jag har hittat två filmer som kan mäta sig med känslan jag fick när jag såg Little miss sunshine. De heter Juno (va? har hon inte sett den för ens nu?) och Nick and Norah's infinite playlist. Den senare får jag nog dock återkomma till då jag såg den inatt klockan halv fem. Det finns fler filmer i denhär kategorin men de är få. På imdb.com kan man, om man är medlem, katalogisera filmerna och dessa filmer hamnar i kategorin "Breathtaking". För det känns som om jag har varit ute och joggat efter att jag har sett på vissa filmer, och när jag lyssnar på viss musik, och alltid när jag är på teater.

Nu ska jag göra mig i ordning för skolan, kommer bli en rolig dag idag! =P

"We sure are cute for two ugly people
I don't see what anyone can see in anyone else but you"

Får se om jag klarar av att baka ikväll, isf blir det semlebullar! Ha en toppendag! <3<3

And the Oscar goes to...

Yes. Maria sitter och kollar på oskarsgalan, som börjar i skrivande stund. Nu ska jag se på Hugh Jackman. Hör av mig när den är klar. Eller mitt i... Oh, well. Pussokram, ses snart igen <3<3

torsdag 19 februari 2009

Men åh...

Eftersom jag tvivlar på att någon av er har sett på klippet jag länkade till förut tänker jag skriva vad det är.

NeverShoutNever - BigCityDreams
---
You say we're both little people and you like it that way
But in time I'm gonna put this body to shame (and grow old)
Where a suit like my old man
Pack up all my things and get my ass out of town

We've got it good
Whether you like this town or not
I know it's small but with a big head
it's bound to get hot
In the summer
But the summer is a bummer
If you can't leave
This pathetic excuse for a town

That holds all your memories
A lifetime of crushes and your broken dreams
To be anywhere but here
But baby anywhere is away from me

If you got it all figured out
Then what is there to shout about
This midwest town is gonna miss you
Just go ahead and work it out
But first come on and let it out
Scream it shout tell everbody how your gonna leave

In about one year you'll have it all figured out
These big city dream are what you're about
Walking like stangers among these states
Only time will tell how long I can wait

We've got it good
Whether you like this town or not
I know it's small but with a big head
it's bound to get hot
In the summer
But the summer is a bummer
If you can't leave
This pathetic excuse for a town

That holds all your memories
A lifetime of crushes and your broken dreams
To be anywhere but here
But baby anywhere is away from me

If you got it all figured out
Then what is there to shout about
This midwest town is gonna miss you
Just go ahead and work it out
But first come on and let it out
Scream it shout tell everbody how your gonna leave

Me again oh so casually 
Did you take the hit for me or the home team

If you got it all figured out
Then what is there to shout about
This midwest town is gonna miss you

Till mig eller? Eller till två andra jag känner som så desperat inte vill bo där de bor... 

onsdag 18 februari 2009

Jag vet inte...

Om att tappa bort sig... Om att hitta tillbaka och inse att det man tappade inte var sig själv, utan något annat, någon annan... När man kommit hem inser man att det man tappade var en last man är bättre utan. En last man blir gladare, lättare, utan. Maybe we weren't good for each other after all?

"And my back has been breaking
From this heavy heart"

Kanske är det bättre såhär? Och förresten tänker jag inte säga vem det är, den som känner sig träffad gör det kanske av en anledning? Fast det kanske inte alls är den ni tror?? Åh, som jag älskar att vara kryptisk... =P <3<3

lördag 14 februari 2009

Today is a holiday invented by greeting card companies to make people feel like crap

Okej. Fine, jag är cynisk. Det kommer inte förändras och jag tror inte att jag vill att den delen av mig ska försvinna. Jag är ju inte ensam om att tycka allt jag tycker om kärlek och... världen. Samhället. Idag är det Alla hjärtans dag och jodå, jag försöker att tänka på Eme, ni, min familj... Men det spelar ingen roll hur mycket jag tänker på alla jag älskar, och de som älskar mig. Det spelar ingen roll hur mycket jag än försöker le och vara glad. I slutändan, när allt kommer till kritan handlar Alla hjärtans dag för mig om par. Om att man ska köpa så mycket som möjligt, för man kan ju omöjligt visa sin kärlek på andra sätt än genom gjejer och på alla hjärtans dag. Jag hatar idag ur tre aspekter.

För det första var jag aldrig älskad på alla hjärtans dag. Fast det kanske är här jag inte ska berätta hur söt min storebror var en alla hjärtans dag när han köpte godis i små askar på alla hjärtans dag. Året därpå försökte jag göra något lika uppsaktat, något som visade sig vara ett bittert misstag som slutade i att mamma började gråta. Jag var kan inte ha varit mer än sex och kalkylerade texter från en bok som jag hade. Jag valde texter baserat på hur fina bilderna var och brydde mig nog inte ens om att läsa vad det stod för mamma fick en text om respekt. Hon tog jätteilla upp och jag börjar sakta inse varför jag hatar alla hjärtans dag.

För det andra tror jag inte på kärlek. Jag tror inte på det helt enkelt. Det handlar bara om förtroende, respekt, trygghet, nervositet. Hur kan man tro på något man aldrig har känt, aldrig har haft?

För det tredje hatar jag den kommersiella delen. Varför kan det inte gå ut på att visa att man tycker om människor på andra sätt än att köpa nallar och cholkad och rosor för 50 kr? Varför kan vi inte skänka 50 kr till någon hjälporganisation istället för att köpa skit för de pengarna? Suck.

Fast jag är inte bättre än någon annan. Idag var jag och köpte godis för första gången på typ en månad (näe, en vecka...) så vilken ände på skalan hamnar jag? Hyckleri.

"Dear gravity
You held me down in this starless city"

Suck. Sometimes you just suck. <3<3

torsdag 12 februari 2009

Burma

I paniced

Blake <3

Klicka på namnet you wierdos. Jag kan inte se den i ett sträck, jag måste pausa och andas en eller två gånger, ni får lista ut varför.

God natt <3<3

Remenising

Hur gick vi från allierade till inget? Hur gick vi från bästa vänner till människor som inte pratar med varandra? Du var inloggad idag och jag ville skriva till dig men något hindrade mig. HUr börjar man när man inte har pratat på sex månader? Kan man bara komma förbi (metafor) och säga hej? Kan jag bara skriva helt spontant till dig; Åå, Do you know hat I'm seeing, som jag älskar den låten. Tydligen inte. Helt okapabel att skriva till dig. Jag försökte fånga din uppmärksamhet genom att byta namn till en annan P!atD låt men jag tror inte att du såg. Så, Emma Rimmland, om du mot all förmodan skulle läsa min blog så vill jag bara säga att jag saknar dig och det vi hade. Jag förstår inte hur vi kunde sluta prata med varandra. Det är ju bara ett år sen vi pratade minst en gång i veckan, och nu pratar vi inte alls. Inte ett ord på snart sju månader. Jag har pratat mer med dina kompisar under de sju månaderna. Jag har pratat med både Sara och Tess. Så går det när man drar och lämnar alla, collateral damage. Att man helt plötsligt inte har tio kompisar. Att man bara har två. Fast sen har man kanske tio igen, för man får ju nya. Att människor kommer och går i livet, att allt inte är som det alltid varit.

Det har gått ganska bra med detdär att låta bli att sjunga, jag har bara varit tvungen att säga till mig själv att hålla käft tre eller fyra gånger. Bra va? Fast detdär med att inte vara cynisk och, eh, allt det andra är saker som jag gör utan att tänka på det. Ska bli bättre på att låta bli. Snart. Sigh.

Känns konstigt att inte skriva god natt eller något, eftersom klockan bara är strax efter sju... Så kan det gå...

"And there's a light on
In Chicago
And I know I should be hom
e"

Pussokram på er läsare =) <3<3

onsdag 11 februari 2009

Whatever

Jag sjunger inte bra. Fast det visste ju redan ni. Varför är det ingen som har sagt det till mig? Jisses, jag var till och med på West End Star. Inte undra på att jag inte gick vidare. Jag ska sluta sjunga. Det är ju hemskt hur jag låter. Så nu lägger jag av med det också. Fast jag kommer ju alltid lyssna på musiken.

Mamma ringde idag. "Nu har jag ett dilemma, jag är bjuden på bröllopet." Ja, vilket dilemma. Min dotter eller min kusin. Jag säger ju att jag inte bryr mig längre, jag på att fira framgångar, inte att man blivit ett år äldre. Så där ser ni.

Jag ska sluta upp med att bli besatt av människor, karaktärer, grupper och serier. Det kan ju omöjligt vara roligt för er när jag pratar om människor och annat som ni inte har en aning om.

Jag lagade mat idag för första gången på nästan två veckor. Det är inte roligt att vara singel.

Jag ska sluta klaga. För de av er som inte försått vad jag sysslar med så ransakar jag mig själv för att göra mig av med alla jobbiga sidor med mig. Jag ska sluta vara cynisk. Jag ska tro på kärlek och lycka och goda människor. Jag ska bli en lycklig, självsäker individ först ska jag bara sluta vara jag.

Kommer ni älska mig mer om jag lägger av med allt som är jag? Kommer ni älska mig mer om jag slutar upp med alla dumheter? Kommer ni älska mig mindre? Det är inte lätt att tycka att allt som är karaktäristiskt med mig är det jag hatar och tror att ni stör er på. Alltså, att det jag tror att ni säger/tänker först om mig är det som är irriterande. Därför lägger jag av med dem nu. På torsdag ska jag flytta ut ur mig själv... Och så ska jag sluta vara så kritisk. Vilka delar ska jag behålla? Inga.

Okej, jag kan inte sluta vara jag, men jag ska hålla all den skiten som jag tror att ni stör er på inne i mig.

Och så ska jag vilja vara med på kort och i stora sociala sammanhang. Och så ska jag bli normal. Och så ska jag skaffa en pojkvän som jag sen tänker klaga på att inte är tillräckligt romantisk. Och så ska jag inte vara så arg... Listan blir lång nu. Vi börjar med det cyniska klagandet så borde det andra komma av sig självt... Sluta se på tv så mycket också...

Oh, well, nu vet ni vad jag har för mig. Ett projekt som kommer ta någon dag eller så.

"If I lay here
If I just lay here
Would you lie with me and
Just forget the world?
Let's waist time
Chasing cars..."

Och så ska jag bli tjejig... <3<3

måndag 9 februari 2009

Sigh

Man kan ju tro att efter en vecka praktik, en vecka inom det område man senare förväntas jobba, har massa roligt att berätta. Det har jag, fast jag får ju inte skriva om det, jag är ju faktiskt sekretess belagd. Eller, ja, det är sekretess på det som händer i skolan. Dessutom är det inte roligt att skriva om det roliga. Det känns bättre att skriva om det jobbiga, av någon anledning.

Sami, mammas kusin, ska gifta sig deeeen... 1 augusti. Det jävla aset. Jag är så arg. Av alla dagar som finns, av alla dagar väljer de min 20årsdag. Nu lägger jag ner födelsedagar. Det här är liksom sista droppen, beviset på att jag inte spelar roll. Så nu slutar jag fira mig, födelsedagar, namnsdagar (som jag ju inte har firat innan heller), ev. förlovning och bröllop kommer inte ske som andra har sina. Körkort. Allt som kan tänkas att borde firas. Allt sånt skiter jag i från och med i år. Hopp, att vilja att något ska gå sådär äckligt bra som det aldrig går. Jag slutar i år. Avsäger mig allt firande av alla dess sorter. Jag skiter i det. Jag är ändå inte viktig. Jag är inte ens bjuden. Paradoxalt av mig att å ena sidan inte vilja bli bjuden, eftersom jag inte tror på bröllop, samtidigt som jag blir sur för att jag inte blir bjuden, detta för att nu kan jag ju inte ens fira med mammas släkt om jag skulle vilja. Fast mest vill jag ju inte, det skulle ju bara innebära att jag skulle spendera en hel dag med att tänka på hur lite alla bryr sig om mig. Så nu har jag släppt det, jag har lagt ner alla typer av firande. Jag skiter i det helt enkelt. Jag vill inte vara med längre. Jag vill inte hoppas på att mina morbröder ska komma ihåg att jag fyller år, för att sen bli ledsen när de inte gör det. Jag vill inte planera fester på dagar som alla kan komma för att sen bli besviken när ingen kommer. Jag vill helt enkelt inte blotta mitt hjärta för sånt lägre. Det som inte dödar dig gör dig starkare. Fast det är ju bara fram tills du dör. And what good would that doVet ni hur mycket en begravning kostar?

"The best part of believe is the lie"

God natt på er vaddå, två? som läser min blogg... <3<3

söndag 1 februari 2009

Luppsala

Suck. Det finns inga enkla separationer. Det ska ni bara ha klart för er. Det vore nog nästan lättare om de var arga på varandra och inte smågnabbas som de alltid gör. Jag är inte ledsen över att de separerar men stämningen hemma är helt konstig. Borstett från att det inte är samma sak hemma hos någon som att vara ensam och alltid komma i första hand, det är något annat som stör mig. Kanske är det just det att de inte bryr sig, att de är så trötta på sin egen tillvaro att inget spelar roll.

Homosexualitet. Kan man inte bara få vara den man är? Min pappa och min storebror. Tur för er att de ni känner som är homosexuella inte hör er, det är pinsamt att vara släkt med er. Alla bögar är inte fjollor. Alla fjollor är inte bögar. Vissa har en sexualitet, andra har ingen...

Åh, vilket konstigt inlägg det blir nu, helt random saker. Fast inge egentligen, jag skulle skrivit igår och i förrgår. Igår träffade jag Mirja och Sofia. Det är så konstigt. Så konstigt att det inte känns som att det är annorlunda att bara träffas två gånger på sex månader mot att träffas varje dag. It's scary in ways I can't (won't) explain...

Nu stressas det här igen, surprise! Men människor. Blä.

"I don't blame you
For being you
But you can't blame me
For hating it"

Suck. Jag hatar att stressa. Jag tänker inte flytta någonsin igen. Jag kommer antagligen vara hos mormor de närmaste fem dagarna, där man fortfarande har modem som kostar pengar per sekund man är ute, så jag hör inte av mig isf... <3<3