Remenising

Hur gick vi från allierade till inget? Hur gick vi från bästa vänner till människor som inte pratar med varandra? Du var inloggad idag och jag ville skriva till dig men något hindrade mig. HUr börjar man när man inte har pratat på sex månader? Kan man bara komma förbi (metafor) och säga hej? Kan jag bara skriva helt spontant till dig; Åå, Do you know hat I'm seeing, som jag älskar den låten. Tydligen inte. Helt okapabel att skriva till dig. Jag försökte fånga din uppmärksamhet genom att byta namn till en annan P!atD låt men jag tror inte att du såg. Så, Emma Rimmland, om du mot all förmodan skulle läsa min blog så vill jag bara säga att jag saknar dig och det vi hade. Jag förstår inte hur vi kunde sluta prata med varandra. Det är ju bara ett år sen vi pratade minst en gång i veckan, och nu pratar vi inte alls. Inte ett ord på snart sju månader. Jag har pratat mer med dina kompisar under de sju månaderna. Jag har pratat med både Sara och Tess. Så går det när man drar och lämnar alla, collateral damage. Att man helt plötsligt inte har tio kompisar. Att man bara har två. Fast sen har man kanske tio igen, för man får ju nya. Att människor kommer och går i livet, att allt inte är som det alltid varit.

Det har gått ganska bra med detdär att låta bli att sjunga, jag har bara varit tvungen att säga till mig själv att hålla käft tre eller fyra gånger. Bra va? Fast detdär med att inte vara cynisk och, eh, allt det andra är saker som jag gör utan att tänka på det. Ska bli bättre på att låta bli. Snart. Sigh.

Känns konstigt att inte skriva god natt eller något, eftersom klockan bara är strax efter sju... Så kan det gå...

"And there's a light on
In Chicago
And I know I should be home"

Pussokram på er läsare =) <3<3