Om att tappa bort sig... Om att hitta tillbaka och inse att det man tappade inte var sig själv, utan något annat, någon annan... När man kommit hem inser man att det man tappade var en last man är bättre utan. En last man blir gladare, lättare, utan. Maybe we weren't good for each other after all?
"And my back has been breaking
From this heavy heart"
Kanske är det bättre såhär? Och förresten tänker jag inte säga vem det är, den som känner sig träffad gör det kanske av en anledning? Fast det kanske inte alls är den ni tror?? Åh, som jag älskar att vara kryptisk... =P <3<3
0 kommentarer:
Skicka en kommentar