Avskrivning

Jag ska fatta mig kort, för Joakim kommer strax hem och jag kan inte skriva när han är med. Idag på vår studiegruppsträff ansåg jag det relevant att poängtera en sak från mitt perspektiv som mobboffer. Som vanlig så fick jag frågan "var du lika dan då som du är nu?" Vad har det med någonting att göra? Spelar det någon roll om jag var jobbig när jag var nio, tio, tretton år? Ger det barn rätt att vara ELAKA? Jag har alltid varit mobbad och utanför, det är en smärta jag får leva med, en smärta jag lär mig att leva med varje dag. Mina demoner är långt ifrån döda, eller för den delen tysta. Jag kämpar med dem, och mot dem minst en gång i månaden. (Vill bara poängtera att förr i tiden stred vi dagligen, så framsteg!) Men dethär handlar inte om huruvida jag blev mobbad, eller hur det fick mig att må. Det handlar om jag att jag varje gång jag berättar för någon att jag var det får frågan hur jag var när jag var liten. Spelar det ärligt talat någon roll? Har man rätt att mobba barn som är jobbiga/fula/dumma/tjocka eller vad fan det än är jag utstrålar idag? Kan ett barn förtjäna de demonerna?


Flickan ni inte såg, flickan ni glömde
Jag sitter här och minns allt jag drömde
En dröm om ett liv utan våld, utan skräck
Min dröm om vårt liv ni så snabbt skrämde väck