CLICK HERE FOR BLOGGER TEMPLATES AND MYSPACE LAYOUTS »

tisdag 22 februari 2011

Avskrivning

Jag ska fatta mig kort, för Joakim kommer strax hem och jag kan inte skriva när han är med. Idag på vår studiegruppsträff ansåg jag det relevant att poängtera en sak från mitt perspektiv som mobboffer. Som vanlig så fick jag frågan "var du lika dan då som du är nu?" Vad har det med någonting att göra? Spelar det någon roll om jag var jobbig när jag var nio, tio, tretton år? Ger det barn rätt att vara ELAKA? Jag har alltid varit mobbad och utanför, det är en smärta jag får leva med, en smärta jag lär mig att leva med varje dag. Mina demoner är långt ifrån döda, eller för den delen tysta. Jag kämpar med dem, och mot dem minst en gång i månaden. (Vill bara poängtera att förr i tiden stred vi dagligen, så framsteg!) Men dethär handlar inte om huruvida jag blev mobbad, eller hur det fick mig att må. Det handlar om jag att jag varje gång jag berättar för någon att jag var det får frågan hur jag var när jag var liten. Spelar det ärligt talat någon roll? Har man rätt att mobba barn som är jobbiga/fula/dumma/tjocka eller vad fan det än är jag utstrålar idag? Kan ett barn förtjäna de demonerna?


Flickan ni inte såg, flickan ni glömde
Jag sitter här och minns allt jag drömde

En dröm om ett liv utan våld, utan skräck
Min dröm om vårt liv ni så snabbt skrämde väck

2 kommentarer:

Anonym sa...

Alla kämpar med att bli omtyckta, det är inte bara du! Jag tror du måste skaffa dig självförtroende, säga till dig själv att du är bäst.
Det gör jag varje dag! Jag har träffat folk som både vill och inte vill vara vän med mig. Vissa passar man helt enkelt inte med.

Och inte för att vara elak utan bara rent ärlig, så gillar INGEN folk som inte har några "balls" och tycker synd om sig själv. För då tycker man synd om den och det är inge bra.

Sen så vill jag bara säga att det är du som har kontroll över ditt liv och det är du som har ansvar över det.

Toffie sa...

Nä, jag förstår inte för en sekund vad du menar, jag förstår inte vad du har letat reda på i mitt inlägg, eftersom jag ju har skrivit att jag arbetar på att må bättre. Och beträffande "balls" och att tycka synd om mig själv tycker jag för det första att du inte har en aning om vem jag är eller hur jag har haft det, och du har ingen aning om jag har "balls" eller inte. Jag har aldrig sagt att någon annan ska ta ansvar för mitt liv, eller att ni ska tycka synd om mig, men det är FÖRJÄVLIGT när människor IFRÅGASÄTTER mobbning. Det spelar ingen roll hur en människa är, man har ändå ingen rätt att mobba dom. Så enkelt är det.