Home at last!

Nu är äntligen mina tio dagar utomlands slut! Jag är väldigt glad över att vara hemma och ännu mer glad över att jag slapp komma hem till en tom lägenhet. Joakim har iofs åkt till skolan, tydligen måste man gå i skolan ibland här i verkligheten =P

Jag har väl haft det rätt bra på Irland men jag har längtat hem väldigt mycket. Det märks så tydligt hur beroende jag är av mina svenskar. Jag var förvisso med tre jättetrevliga tjejer men vi kommer inte överens. Det är något som gör att vi inte går ihop bara. Jag antar att vissa här vet att jag är väldigt bra på att knuffa bort människor, jag är jävligt bra på att jävlas, jag vet precis hur man ska göra för att få folk att ta avstånd. Antagligen har jag gjort det nu också. Såklart har jag det. Jag har i alla fall längtat hem, längtat efter Joakim och Eme, längtat efter Facebook, MSN och min telefon. Det känns att jag inte har kunnat ringa någon på tio dagar.

Aja, idag är det lördag, och när jag började skriva var det onsdag så nu publicerar jag det fast att det inte är fardigt och inte så bra... Jag börjar på ett nytt istället ^^ Och berättar vad börjar om =P

"We are not what you think we are

We are golden"

Pussokram alla fansen!